lördag 14 maj 2011

Låt dom surfa!

Häromdagen länkade jag till ett inlägg som diskuterade examination i en tid då i princip alla har tillgång till datorer och mobil teknologi; jag har ju också skrivit om detta i ett inlägg där huvudtesen är att vi nog måste tänka över vilka uppgifter vi ger när "alla svar finns" som alternativ till att "alla hjälpmedel är förbjudna" och "Vi gör plagiatkontroll på allt som lämnas in".

I ett inlägg med titeln Let them Surf framkastas förslaget att det effektivaste sättet att stoppa fusk är att

say everything is allowed except plagiarism. So if you allow communication, discussions, searches and so on, you eliminate cheating because it’s not cheating anymore. That is the way we should think.

Detta kan förstås verka aningen drastiskt men det finns ett par stödjande argument som jag tycker är värda att överväga. Ett av dessa är att även om detta skulle förefalla som ett lätt sätt att tentera så är det inte någon lätt sak at använda Internet som ett akademiskt verktyg därför att blotta volymen av tillgänglig information gör det till en avancerad uppgift att skilja ut vad som är relevant från det som är irrelevant och att dessutom foga in det relevanta i en meningsfull kontext.

Om man därtill sätter en bestämd gräns för hur omfattande den uppgift man lämnar in får vara, tvingar man studenten till att tänka efter vad som skall skrivas samtidigt som det förhindrar att man bara lägger till nytt genom att klippa och klistra.

Just detta att man sätter en bestämd gräns för omfattningen av en uppgift tror jag skulle vara ett mycket verkningsfullt sätt att förhindra slentrianmässigt klipp-och klistrabeende. Alla vet vi ju att det mycket svårare att säga något vettigt på litet utrymme än att breda ut sig. Att få med olika aspekter och perspektiv i lösningen av en provuppgift på litet utrymme kräver oftast ett gediget förarbete som tvingar till läsning och koordinering av det man hittat på nätet. Det är nog som det sägs i en av kommentarerna till inlägget:

One can cheat on recall questions; one cannot cheat if asked to use the data to explicate an issue, to compare or contrast or draw conclusions.

I en annan av kommentarerna till inlägg säger en person på ett elegant sätt det som jag också försökte säga i mitt inlägg om klippa och klistra tidigare i vår:

However, I think that such a system would be ideal for teaching students how to gather sources, cite them correctly, and write coherent reports and research papers. The instructor could simply instruct them to copy and paste at least 4 relevant sources into the paper, and to cite these sources correctly, and require the students to explain in their own words why these sources were chosen. The instructor could also require the students to explain their reasoning behind their source selections, which would require the ability on the part of the student to "wade through" (as mentioned above) the non-relevant information to find the information that is useful, relevant, and originates from a reliable source.

Slutligen måste jag nämna det kreativa sätt att använda nätet som en professor beskriver i en kommentar. Han ger ett traditionellt test en fredag därefter får studenterna ta med sig en oanvänd version av det prov de nyss gjort och lösa de uppgifter de inte kunde med hjälp av alla tänkbara hjälpmedel, nätet och kamrater. Denna lösning lämnas in på nästföljande måndag och belönas med halva poängvärdet för de nya lösningarna. Även om detta medför en del extraarbete finns det fördelar eftersom

it reinforces critical points, allows those who forget a key fact to find it, requires them to look things up in the literature, and promotes interaction among the students.

Med en förmodad glimt i ögat avslutar professorn med att det sägs att de har väldigt trevligt när de kommer tillsammans på fredag kväll för att lösa de uppgifter de misslyckats med första gången.

Creative Commons-licens
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported Licens.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar