Kommers, godtycke och popularitet - den akademiska artikelns villkor

Det är oftast så att jag kopplar av från en stor del av det dagliga "kunskapsarbetet" under sommar- och semestertiden men en lång och innehållsrik text, vilken jag läst bitvis och återkommande under sommaren, har verkligen rört om bland tankeverksamheten. Signs of epistemic disruption: Transformation in the knowledge system of the academic journal av Bill Cope och Mary Kalantzis (First Monday, Volume 14, Number 4 - 6 April 2009) går till ett - som jag bedömer det - initierat angrepp på rutinerna kring publiceringen av akademiska artiklar.

  by  Gideon Burton 

I artikeln diskuterar de tre aktuella "deeply disruptive aspects" med relevans för hur publicering av akademiska texter går till. Specifikt diskuteras tre "breaking points":

1.  de ohållbara kostnaderna och ineffektiviteten med traditionell kommersiell publicering,
2.  trovärdigheten hos det nuvarande peer-reviewsystemet och
3.  ett ohållbart system där citeringar och "impact" leder till att kvantitet sätts före kvalitet, att popularitet blir ett mått på kvalitet och att det gynnar en viss typ av artiklar.

Artikeln avslutas med några förslag på hur man skulle kunna skapa verkligt hållbara och relevanta system för publicering.

Det är min avsikt att i mån av tid ta upp en del av resonemangen i kommande blogginlägg och jag är beredd att lägga lite tid på detta då det känns speciellt relevant för mig som inte strävar efter publicering i kommersiella tidskrifter med hög "impact". Sannolikt är det helt annorlunda för mina yngre kollegor som skall göra karriär och "bli nåt"; då måste man förstås hålla god min i elakt spel  och stå med mössan i hand (fast den metaforen kanske inte känns igen nuförtiden) inför de förnäma tidskrifterna och snällt be om att bli publicerad utan ersättning, en publiceringen som sedan det egna universitetsbiblioteket kan köpa (!) i form av prenumeration på den tidskrift där bidraget finns.