fredag 21 september 2012

Du bör undvika Wikipedia i klassrummet?


Wikipedia har ingen plats i mitt klassrum säger Brian Proffitt i ett inlägg med titeln Why Wikipedia Doesn't Belong In The Classroom

Nu håller jag inte helt med Proffitt och av döma från den stora mängden kommentarer som följer på inlägget är detta en fråga som engagerar många. Kommentarerna är kanske väl så intressanta som inlägget. Läs gärna dessa i original!


Det beror inte på att det finns en del fel i Wikipedia säger Proffitt för i det avseendet skiljer sig Wikipedia inte från andra verk, menar han; fel finns överallt. Problemet är istället, enligt Proffitt att de mångas visdom - crowdsourcing - inte är någon garanti för kvalitet. Den vanliga uppfattningen är att om många människor får möjlighet att bidra med sina olika erfarenheter så blir resultatet bättre än om den enskild skulle bidragit med sitt kunnande. Proffitt menar att det alls inte finns någon garanti för att de mångas bidrag blir något av hög kvalitet. Det kan lika gärna bli något som liknar kvällspressens sanningar, en s.k. tabloidkunskap. Proffitts övertygelse är att texter måste editeras hierarkiskt d.v.s. av någon eller några som har ett övergripande ansvar för kvaliteten.

Tabloids are the downfall of Society. by VermontJm, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License  by  VermontJm 

Men inte ens detta att sidorna kan editeras av någon som kan mer gör Proffitt nöjd. Han tar ett, som jag tycker, skruvat exempel där någon skrivit in uppenbara felaktigheter om en person. När personen i fråga vill ändra dessa uppgifter förhindras han eftersom han då inte kan åberopa något annat än sin förstahandserfarenhet av sitt eget liv och inte har någon extern källa. På så vis, menar Proffitt blir även revideringsprocedurerna snåriga och som i detta fall helt absurda.

Han ramar in detta problem i en diskusssion om citogenesis . Jag har tidigare inte träffat på uttrycket men tror mig förstå att det innebär att någon skriver in sin egen uppfattning om något. Efter ett tag kommer någon att citera denna sanning, kanske kommer den också in i Google. Tillslut har det som ursprungligen var någons privata idé upphöjts till vedertagen sanning därför att det frekvent citerat. En utmärkt liten seriestrip finns här om detta.

En annan förklaring är denna:

This process is called citogenesis. It is what happens when the truth is determined solely by the literature, not by independent experiments. Everyone assumes, implicitly, that X+ is better than X. They beauty of it is that you do not even need for anyone to have claimed so. You simply need to say that X+ is currently considered the best technique.

Naturligtvis kan man man inte kritisera Wikipedia utan att återkomma till plagieringproblematiken. Proffitt menar att oerfarna studenter tar artiklar rakt av även i de fall då dessa saknar referenser i tron att det som skrivs är allmän kunskap som inte behöver några referenser. Kanske är det också så att om de tror att det är allmän kunskap så behöver man inte ens ange Wikipedia som källa och då är det förstås en sorts plagiat.

Man måste dock inte undvika Wikipedia helt säger Proffitt utan man kan med fördel lära studenterna att förstå Wikipedia genom att de själva får arbeta med artiklar både skriva och redigera. Avslutningsvis säger han att Wikipedia är en bra utgångspunkt för ett arbete men det bör aldrig vara slutpunkten.

Det senaste kan vi nog ställa upp på och jag tycker faktiskt att just detta med att hopen, "the crowd" inte nödvändigtvis måste producera de bästa och mest tillförlitliga sanningarna faktiskt är tänkvärt. Detta gäller speciellt när man ser tv:s älsklingsinslag av skrikande och stenkastande hopar som har förenats i upprördhet över den ena eller andra oförfätten.

Proffitts inslag har förstås fått en efterföljare med titeln: Why Wikipedia Does Belong in the Classroom
 
  Creative Commons License This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar