Recept för framgångsrikt lärande tillsammans på nätet

Jane Hart har jag länge följt på nätet (Twitter och blogginlägg). Hon är en mycket flitig och intressant aktör utifrån mitt perspektiv och åtskilligt av det hon presenterar stämmer väl överens med det jag själv menar vara framgångsrikt agerande på nätet. Nu vill jag emellertid inte alls framhålla mig som Harts jämlike på nätet utan jag försöker istället se hur hennes företagskontext kan haka i min utbildningskontext.

I det inlägg som jag reflekterar kring nedan delger Hart oss ett antal intressanta erfarenheter som hon gort under olika workshops. Dessa efarenheter samlar hon i tio punkter som vi strax skall återkomma till. Först ger hon emellertid en liten tillbakablick i vilken hon visar hur synen på det nätbaserade lärandet har förändrats över tid.

  by  David Davies 

Hart tar avstamp i tidiga kurser i e-lärande där det ofta handade om att utveckla sofistikerade kurser för studier i egen takt i någon form av lärplattform. När fokus alltmer riktades mot  "det sociala" i olika lärandesituationer,  försökte man ofta lägga till en social komponent till det man redan hade t.ex. genom att lägga till diskussionsforum. Hart menar att detta innebär att man då tänker på innehållet och det sociala som två separata delar. Detta ledde oftast till att deltagarna upplevde att det var besvärligt att behöva bry sig om andra och därför väljer att fokusera på innehållet enbart.

Ett mycket effektivare sätt, menar Hart, är att integrera innehållet i lärandegemenskapen på ett sådant sätt att innehåll också skapas som ett resultat av själva interaktionen. Betoningen kommer då mer att ligga på att deltagarna producerar och delar kunskaper mellan sig än på att tillägna sig (memorera, lära sig, komma ihåg etc) ett från början bestämt och fixerat innehåll.

För den som oraniserar kurser på detta sätt handlar det mindre om att trycka ut ett färdigt innehåll till deltagarna än att skapa sådana förutsättningar där deltagarna kan och vill delta till fullo. Det handlar, i pedagogiska termer, om ett social-konstruktivistiskt, deltagarcentrerat sätt där deltagarna tillsammans med kursledning tar ansvar för det som sker och där allas erfarenheter räknas som värdefulla.

  by  cambodia4kidsorg 

Ledarens roll blir att modellera ett sådant agerande och att bidra med innehåll på ett sådant sätt att man uppmuntrar till vidare diskussion. När man lyckas väl med detta, har en sådan lärandekonversation alla utsikter att bli mer effektiv på nätet än där man möts f2f (ansikte mot ansikte).


Nedan presenteras 10 faktorer som är särskilt viktiga när man organiserar för lärande på det här sättet:

Förutsättningar

1. Första förutsättningen är att man faktiskt själv är villig att dela med sig av sina erfarenheter och kunnande och att man är beredd att lyssna när andra gör motsvarande. Uttryckt på ett annat sätt: att man är entusiastisk och trovärdig och kan stimulera till att man lär tillsammans.
2. Man behöver också en grupp som faktiskt är nyfiken på att lära av varandra och där man är villig att dela med sig.
3. Ofta är det bra att gruppen också har ett eget forum eller nätverk utanför kursen eller arbetsplatsen.
4. Det behövs tid för reflektion eftersom de flesta även har andra uppgifter som skall klaras av. Beroende på vad det handlar om kan 2-4 veckor vara en lämplig tidsperiod
   
   Förberedelser
5. Fokusera på vad deltagarna skall kunna göra som ett resultat av sitt deltagande. Detta är viktigare än att enbart sätta upp mål om vad de skall komma ihåg (jfr lärandemål!)
6. Börja med några tydliga reflektionsuppgifter som får deltagarna att vilja dela sina erfarenheter i en fortsatt diskussion.
7. Bidra med sådant som kan stimulera konversationen, enkla texter, inbäddade videofilmer eller annat. Avsikten med materialet skall alltså vara att stödja och stimulera till diskussion, inte att det skall vara fokus för diskussionen.
8. Bygg in så mycket självständigt tänkande som möjligt. Uppmuntra initiativ! Tillåt flexibilitet! Uppmuntra till aktivitet men kom ihåg att det inte går att tvinga människor att vara sociala!
   
   Under tiden
9. Som ledare, var stödjande. Reagera på det som sker; styr med varsam hand. Var välkomnande gentemot deltagarna. Uppmuntra till delande av resurser. Det handlar om att modellera det beteende som man vill att deltagarna skall uppvisa.
   
   Utvärdering
10. Uppmuntra till självvärdering av hur man agerar eller vad man kan göra efteråt eller som det beskrivs i detta citat: “You know when you are in a community of practice, if it changes your practice.”

Jag tycker att det blir särskilt intressant att ställa dessa tio råd i relation till min egen verksamhet. Jag har sysslat med nätbaserat lärande de senaste 10-12 åren och mina erfarenheter skiljer sig inte i särskilt hög grad från det som presenteras ovan. Det känns faktiskt bra att jag har gjort erfarenheter som i mycket hög grad överensstämmer med de som den betydligt mer namnkunniga Jane Hart har gjort.

  This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License