måndagen den 3:e december 2012

Vad motiverar studenter att fortsätta nätkursen?

Vad motiverar studenter att bli kvar i kurser och gå vidare? Den här frågan ställs i artikeln Who am I and What Keeps Me Going? Profiling the Distance Learning Student in Higher Education av Jacqueline Baxter vid Open University, UK. Baxter gör ett försök att besvara den här frågan med hjälp av tidigare forskning och en intervjustudie med studenter vid OU.

Identity by fotologic, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  by  fotologic 


Forskning har visat att flera faktorer är betydelsefulla bl.a. nedanstående:

  • att bygga relationer så att man känner tillhörighet
  • att använda sociala medier för social och studierelaterad integration
  • att tidigt skapa starka relationer mellan såväl personal och studenter som mellan studenter sinsemellan
  • att arbeta nära studenter så att man ser hur de kan stödja varandra i studierna
  • att försöka reducera allt som får studenterna att bli osäkra
  • att försöka bygga på sådana faktorer som får studenterna att stanna kvar
  • att underlätta kommunikation för studenter med familjer

Flera av de studier som redovisas i artikeln visar dock att man inte kan fokusera på enskilda faktorer utan att de fortsatta studierna ofta är beroende av en rad samverkande faktorer. Det som i slutändan verkar avgörande är studenternas identitet eller deras upplevda identitet.


Många av de intervjuade förväntade sig att de skulle studera på egen hand helt för sig själv men i intervjun säger de: I thought I’d be on my own, then I realised that for some assignments I would actually be working with other  students, sort of like in a group. That was so different to what I thought this would be.

Det visar sig också att realistiska förväntningar om hur mycket tid det kommer att ta och att man måste organisera om sitt liv i vissa avseenden blir viktigt.

Motivationen påverkas inte alltid av goda studieresultat utan [t]he feelings
of salience, a combination of confidence and agency, seemed to emanate from the differing ways in which their successes were viewed by fellow students, family, and tutors.


Detta stämmer väl överens med andra forskningsresultat som highlights the need for individuals to feel agentive in their progress in order to remain motivated and committed to their particular pathways.

Av förklarliga skäl var också framgång i studierna viktiga för identiteten. There was a notable pride within some students with regard to their ability to study at degree level, particularly if they had come from backgrounds in which they may have been the only person amongst their peer group and family to undertake university study.

Författaren konstaterar att när studierna blir integrerade med individens personlighet är det mindre sannolikt att de ger upp sina studier.

Vad kan då universitetet göra för att underlätta för de studerande? Här visar det sig att lärarna har en central roll. En student säger om läraren: She always responded quickly and she knew how to point me in the right direction, she knew where to find everything.

Baxter poängterar att denna "affective intervention" från lärare är mycket viktigt. Med hänvisning till begreppet "community of practice" (Lave och Wenger) drar artikelförfattaren slutsatsen att lärarna nog är viktigare än institutionen i stort för att skapa a sense of integration and strengthening salience and feelings of agency.

Kontakten med de andra studenterna är också en grannlaga relation. Många studenter väljer nätstudier därför att de inte behöver vara fysiskt närvarande, men i den här studien visar det sig att även om de valt att studera på distans, därför att de tänkt sköta sig själva, så insåg de how much they had gained, both in terms of motivation and also feelings of developing a student identity (being a student), by meeting with others either online or face to face. [T]he quotes reveal that online interactions do have a substantial impact on student identities and that these are shaped by communications with both other students and tutors.

Baxter drar slutsatsen att även om många studier visar att man väljer nätstudier för att man inte är särskilt intresserad av sociala relationer med andra så visar den här studien faktiskt på hur viktiga sådana relationer är. Den visar också på hur de initiala förväntningarna på social interaktion i en distanskurs förändrades under kursens gång.

En tentativ slutsats som dras är att den känsla av att vara utanför, som kommer sig av att man inte kan skapa relationer på nätet, nog kan ha större betydelse för de fortsatta studierna än själva studieresultaten.


Creative Commons License This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar